fredag 26 november 2010

Pratbubbla


Det är det här jag pysslar med nu för tiden.

Jag har lämnat pensel å tavelduk för ett tag och har istället fått snille för att rita serier.

De ploppar upp här och var så håll utkik :)

lördag 20 november 2010

Naken


Mitt uppe i allt så kan jag stå alldeles stilla och det är när jag står stilla som jag känner känslan av tårna i marken och kinden mot vinden och kylan som lägger sig mot tinningarna, då snön leker i luften.
Jag är naken nu,
Jag är naken för att vara jag och jag är naken för att låta varje millimeter av hud få leva.


söndag 14 november 2010

Den runda hönan

Det har flyttat in en höna, den är stor tjock och rund och babblar kackelmajja med näbben sin som verkar rund ja den har tappat näbben den stackarn Ja herre gud, vad hände med den?



fredag 12 november 2010

Att känna och en smula ironi

Söndag eftermiddag. Jag har borstat tänderna, petat topps i örat för att leka rebell mot läkarvården på-light-nivå, spelar frätande musik i högtalarna och kastar mandlar på grannens balkong. Ställer mig i fönstret och skriker:
(En smula entusiasm)

-Det har sagt "poff" i atmosfären! Jaaaaa och allt runtomkring mig snurrar och har tagits till en annan dimensioooon! *skriiiik*
WAOH, det liksom flyger engergibollar runt mig, de försöker taaala till mig ja tala och jag andas in syret in till mina innersta näsgångar, för att känna sinnenas medvetenhet!
Så het!
och jag andras (sägs vara bra) och jag andas, andaaas. Jag andas in och plockar glitter från prickar i luftens existensfulla varenheeet (mycket mörk stämma för att vara jag)
och ja
Det är som magi... att vara jag

Jag är mållös.


Och här skulle jag kunna ha ett inlägg om narcissism men jag tar det en annan gång.

tisdag 9 november 2010

Scenljus i natura

Spring inte
Fly inte
Försök inte gömma ditt lilla söta tryne

Högst omöjligt löjligt!
Vi står alla! i
r a m p l j u s e t .



torsdag 4 november 2010

En skräckis: Jag har en fågel i örat


Jag har en fågel i örat och jag vet liksom inte riktigt vad jag skall göra med den. Den piper, spottar och fräser och när som slänger den ut sin tunga... och skriker dom små orden, sakta:
"Va, tror, du, att, du, glor, på?"
"Eh, Dig.. ja, jag glor på dig! För du är så stor och så liten och du pickar på mig så att det känns."
"...Vet hut din jävel..." sade den med mörk stämma och dess ögonbryn föll längre, och längre och längre ner...
Som om fåglar kunde morra...

Jag har en fågel i örat
och jag vet precis vad jag skall göra med den! Den skrämmer bort det som min hjärna inte har något till. Ja, den är min bittermajja och den blänger med sina ögon längst öronsnibben... och i mörkret viskar den:
"Vet hut, din jävel..."

Sen blir jag fri.

Lite naket, lite roligt och lite buttert.



"Va glor du på??"


"Dig..."








Jag drömmer mig bort en stund i höstmörkret och tittar på stora tallen och löven som är borta och jag känner doften av luften som är renare än smaken av vattenkristaller och dimman den myser och ljusen dom värmer och i bland sipprar solens strålar ner på mina kinder.... och gör mig rosig på kinderna.
Det är höst nu.
Och jag myser.